Gipsning , ortoser och ett mycket givande samtal.

Våran lilleman som nu är 14 år och går dagligen i skolan . Att ett barn i sverige idag ska kunna gå i skolan var dag tar många som själv klart .

Få våran lilleman sdel har det vart en kamp att kunna delta i sin verksamhet på sin nivå. Han har ett multihandikapp och en grav utvecklingsstörning . Dett medför vissa problem i hans vardag ( inte hela tiden ) 

Vi har privilegiet i denna del va värden att få ortoser och stå skal av landstinget . Så i går var det då dax för hösten utprovning av nya ortoser ( special skenor ,skor som är formade efter hans fötter ) Detta är hans enda sätt att kunna använda sina egna fötter och stå . Med hjälp av ett stå skal kan han då stå upprätt i 1 timme ungefär . 

Detta har tagit oss ca 10 att få han att orka stå 1 timme på sina egna ben . Men gissa om killen är glad. 

Bolstra lite extra måste vi med göra för han är blödar sjuk . Tryck = blödning . 

Jag skriver inte detta inlägg för att göra mig eller min familj märkvärdig på någe vis utan detta är en glimmt in i våran vardag. 

Så i dag när jag kan få 2 timmar ostört och kunna städa i fred.... hm heaven . 

Gräddet på moset vart ett mycket givande samtal med en mamma i från lillemans klass... vars som hade giort en mycket omfattande op. Detta stöd är så mycket värt. 

kram till er alla där ute och ni som behöver en extra kram just i dag får det . 

 

Det var tråkigt att höra att du har en så handikappad son. Tur att det är i Sverige, där vi kan få hjälp i alla fall.

Vi skulle just ha flugit till Kos i helgen. Men det blev ju inte av. Min systerdotter var gift med en grek och de fick två söner. Den ene var autist. Där nere får man ingen hjälp alls utan barnet anses vara en idiot och får inte ens gå i skolan. Då flyttade hon hem till Sverige igen. Och nu är han en ung man på ungefär 25 år med egen ledsagare. Han har fått gå i skolan som alla andra barn. Nu kan han till och med åka ner och hälsa på hos sin Pappa med ledsagarhjälp.

Sv: Tack för dina goa kramar. De behövdes just nu. Men jag mår efter omständigheterna bra nu. Lite trött ändå. Men det ska greja sej igen.

Kram/Gilla

Sverige är ju ändå ett bra land... även om det kunde bli bättre.
Skönt Din son efter sina omständigheter kan få stå på sina egna ben och få gå i skola på sina villkor.
Tror att det för kroppen är bra att stå på benen en stund varje dag i den mån det nu går.
För oss utan erfarenhet av sjukt barn med funktionshinder är det svårt att riktigt förstå, men Du gör det bästa för Din son, jag hoppas Du får den hjälp Ni behöver.
Jag hoppas Du finner tid att bara vara och kunna ladda Dina batterier, fylla på energi.
Kram vännen.