Vilken lättnad.

Så glad jag är över min käre man . Det var ju meningen att jag skulle ta samtalet med sjukgymnasten om rullstolen....Men så av en händelse så ringer hon till mannen min och frågar om vi är nöjda med stolen varpå min man förklarar för henne att vi inte är nöjda alls.

Så nu får vi en ny tid till hjälpmedelscentralen så vi får se till att vår prins sitter som han ska .

Det va en lättnandes suck jag drog när jag slapp ta upp det själv .

Sådana små saker kan göra mig så glad för det är en avlastning som är enorm och spar på krafter när man kan få den lilla hjälpen men som ändå är så stor.

Så den kraften jag hade över... Bakade jag 3 satser med muffins i går.

Så dagen i dag kommer att gå till det jag känner för att göra .. eller iallfall en stund .

Detta vackra träd blommar nu och jag fullkomligt  njuter av så fina och vackra blommor.

Vackert träd! Förstår att du njuter av det :)

Skönt att slippa ta alla disskussioner, att hjälpas åt är ju toppen!

Lycka till med rullen ;)

Kram Sussi

Så du har en student i huset?! Ja, visst är det med blandade känslor de går ut gymnasiet. Vår yngsta, Mimmi, tog studenten för ett år sedan. Var tar åren vägen?

Skönt att det ordnade sig med rullstolen, det är så jobbigt när det inte blir bra direkt.

Oj, vilket marängfluff-blommande träd du har, helt underbart!!

Kram till dig!

Vad är det för underbart träd du har? Det ser helt fantastiskt ut.



Du har en utmaning att hämta på min blogg (om du vill).

Otroligt vackert träd!

Just sådana samtal är så jobbiga. Det var nog meningen ;) att pappan skulle få just DETTA så du kunde få energi för kuligare saker!



Kraaaaam i våren